"Hon tror inte på hämnd och säger på flera ställen i böckerna att "jag är en förlåtande kvinna". Det är något jag verkligen stödjer. Vi har ett mycket skuldbeläggande samhälle, människor är snabba att peka finger och utkräva ansvar och kompensation. Det är en del av konsumismen, att vi är så fixerade vid våra rättigheter och andras ansvar. Men vi får inte glömma förlåtelsens helande kraft".

Alexander McCall Smith sätter fingret rakt på i en intervju (i amos nr 4, 2010) när han pratar om Mma Ramotswe

 1.

Jag står vid bankomaten. En bil parkerar precis bredvid. Ut ur bilen stiger en äldre kvinna. Hon går fram till papperskorgen bredvid bankomaten och stoppar ner ett bankgirokuvert i denna. Så går hon tillbaka till bilen och sätter sig bredvid sin man som väntar bakom ratten.

Jag tittar på dom där dom sitter i bilen och tittar framför sig. Jag läser mannens läppar. "Vafan gjorde du?" Dom sitter kvar i bilen och tittar ut. Ingen gör någonting. Kön till bankomaten kommer inte att ta slut.

Så blir det min tur och jag tar ut pengar. Sen tar jag upp bankgirokuvertet ur papperskorgen och går fram och lämnar det till kvinnan i bilen. Så kan hon gå och lägga det på brevlådan -den gula som ligger 10 meter längre bort.

2.

Jag köper korv i tjorvan utanför Byggvaruhuset i Juletid. Ut från varuhuset kommer ett par i 60-årsåldern (kanske). Först går mannen, han är tomhänt. Efter kommer kvinnan. Hon har päls på sig och hon bär en låda med en stor, blänkande elljusstake i, typ blankpolerad kandelaber.

Vips! Så öppnas bagaget på en Merca som står parkerad. Gubben hade fjärrkontroll till bagageluckan! Så bra, då kunde hans fru lägga ifrån sig elljusstaken där. Man ska inte göra sig mer besvär än nöden kräver.

En sån fjärrkontroll vill jag ha!!! Fan, va fräckt att stila med en sån.